Stiftelser är en självägande förmögenhet vars syfte är att främja ett specifikt ändamål. I denna artikel kommer vi gå igenom de olika stiftelse formerna som finns samt vad som gäller vid årsredovisning och vilka stiftelser som är bokföringsskyldiga. Men först och främst, vad är en stiftelse?
Vad är en stiftelse?
En stiftelse består, till skillnad från en ekonomisk förening eller ett bolag, inte av någon ägare eller medlemmar. Istället kan man säga att stiftelsen äger sig själv, det är en självägande förmögenhet. En stiftelse förvaltar tillgångar och främjar ett specifikt ändamål. Exempel på tillgångar kan vara fastigheter, aktier, egendomar eller en ekonomiska förmögenhet.
Stiftelsen är en egen juridisk person och förvaltas antingen av en styrelse (egen förvaltning) eller av en förvaltare (anknuten förvaltning). Eftersom en stiftelse inte har någon ägare har staten bestämt att det är Länsstyrelsen som har tillsyn över stiftelserna. Sedan 1 Januari 2016 måste alla stiftelser vara registrerade hos Länsstyrelsen. Dock behöver inte specialiserade stiftelsetyper, som familjestiftelser, vara registrerade hos Länsstyrelsen.
Olika typer av stiftelser
Det finns fyra olika former av stiftelser i Sverige. Dessa är vanliga stiftelser, insamlingsstiftelser, tryggandelagsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser. Låt oss gå igenom var och en mer i detalj.
Vanliga stiftelser
Vanliga stiftelser omfattas av bestämmelserna i stiftelselagen. Vid stiftelsebildningen avskiljer stiftaren eller stiftarna tillgångar till förmån för stiftelsen. Det kan exempelvis vara förmögenhet genom ett gåvobrev, testamente eller värdepapper. Vanliga stiftelser kan delas in i två huvudsakliga delar, verksamhetsstiftelser och avkastningsstiftelser. Exempel på vanliga stiftelser är forskningsstiftelser och bostadsstiftelser.
Insamlingsstiftelser
Insamlingsstiftelser behöver inte ha en förmögenhet vid uppstart. Insamlingen startar efter stiftelsebildningen genom upprop av stiftaren/stiftarna till förmån för ett specifikt ändamål. Det behövs alltså ingen förmögenhetsbildning vid uppstart av stiftelsen. För att det ska räknas som en insamlingsstiftelse måste insamlingen beröra pengar, det går inte att starta en insamlingsstiftelse där man samlar in exempelvis kläder.
Tryggandelagsstiftelser
Pensions- och personalstiftelser är tryggandelagsstiftelser var syfte är att garantera pension och personalförmåner till arbetstagarna. Tryggandelagsstiftelser regleras inte av stiftelselagen utan av tryggandelagen.
Kollektivavtalsstiftelser
En kollektivavtalstiftelses syfte är att betala ut kontanta bidrag genom de medel som betalas in i stiftelsen från arbetsgivaren. Kollektivavtalsstiftelser bildas genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och en central arbetstagarorganisation vars syfte är att utge kontanta medel. Vid bildningen av stiftelsen sker ingen förmögenhetsbildning. Istället betalar arbetsgivaren löpande in medel i stiftelsen.
Stiftelse årsredovisning
Om stiftelsens förmögenhet överstiger 1,5 miljoner kronor är stiftelsen årsredovisningsskyldig. Ytterligare är alltid näringsdrivande stiftelser, kollektivavtalsstiftelser, insamlingsstiftelser, moderstiftelser, stiftelser som bildats av kommun, landsting eller stat, pensionsstiftelser, och personalstiftelser bokföringsskyldiga.
Årsredovisningen ska lämnas in varje år efter räkenskapsåretsslut till Länsstyrelsen. Årsredovisningen måste ha inkommit inom 6 månader till Länssyrelsen efter räkenskapsåretsslut. Vid egen förvaltning ska styrelsen skriva under årsredovisningen och vid anknuten förvaltning är det förvaltarens uppgift att skriva under.
Årsredovisningen ska upprättas enligt god redovisningssed och inkludera balansräkning, resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse. I förvaltningsberättelsen ska det framgå hur stiftelsens ändamål har främjats under de senaste räkenskapsåret. Utöver detta ska även revisorn skriva en revisionsberättelse som beskriver om årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.
Oavsett om stiftelsen är bokföringsskyldig eller ej måste man anlita en revisor för att granska årsredovisningen. Om stiftelsen är bokföringsskyldig måste man anlita en kvalificerad, auktoriserad eller godkänd revisor för att granska räkenskaperna. Skulle stiftelsen räknas som större behöver revisorn vara auktoriserad. För att en stiftelse ska räknas som större måste två av dessa krav uppfyllas två år i rad:
- fler än 50 anställda i medeltal
- en balansomslutning på mer än 40 miljoner kr
- en nettoomsättning på mer än 80 miljoner kr
Mer information kring registrering, förvaltning och avveckling av stiftelser finner du på Länsstyrelsens hemsida.
Sammanfattning
Har du fler frågor eller vill komma i kontakt med en av våra revisorer angående en stiftelse är det bara att höra av dig till oss. På HQV Sthlm har vi lång erfarenhet av arbete med stiftelser. Kontakta oss genom att fylla i formuläret nedan.
Recent Comments