AVSKRIVNINGAR – DEFINITION OCH EXEMPEL
Många gånger gör företag större inköp för att hjälpa den fortsatta utvecklingen av företaget. Om man tittar på köpesumman direkt kommer det påverka företagets resultat negativt, även fast tillgången man köpt kommer vara lönsam på lång sikt. För att inte resultat ska påverkas så negativt första året man köper in tillgången så kan man använda sig av något som kallas avskrivningar. Där man fördelar kostnaden för inköpet över en viss tidsperiod, kallat ekonomisk livslängd. I dagens artikel kommer vi titta närmare på avskrivningar och gå igenom olika exempel på tillgångar och avskrivningar.
VAD ÄR AVSKRIVNINGAR?
Med avskrivningar menas att man fördelar kostnaden för en tillgång under en längre tid. Tiden man fördelar kostnaden över kallas för ekonomisk livslängd. Med det menas så länge som man har användning av tillgången i sin verksamhet. På så vis hamnar en del av summan för tillgången på räkenskapsåret man köpt tillgången och resterande skrivs av på kommande räkenskapsår. Låt oss titta närmare på ett exempel.
EXEMPEL PÅ AVSKRIVNINGAR
Låt oss säga att att man har köpt en dator till företaget för 30 000 kr. Datorns ekonomiska livslängd är 5 år. Istället för att 30 000 dras från resultatet samma år så gör man 5 stycken avskrivningar på 30 000/5=6 000 varje år. Du redovisar alltså 6 000 kr som en kostnad för datorn varje år. När 5 år har gått är datorns värde 0 kr. Efter 5 år kan du fortfarande använda datorn i din verksamhet eller till och med sälja den.
AVSKRIVNINGSTID
Olika tillgångar har olika avskrivningstid. Vilket syftar på tillgången ekonomiska livstid, hur länge tillgången planeras att brukas, och bestämmer hur många år som tillgången ska skrivas av på.
AVSKRIVNINGSMETODER
Om man använder sig av K2 regelverk när man upprättar årsredovisning ska man använda sig av en metod som kallas linjär avskrivning. Linjär avskrivning är den enklaste och vanligaste metoden att använda sig av. Utöver linjär avskrivning finns det även produktionsberoende avskrivning, degressiv avskrivning och progressiv avskrivning.
LINJÄR AVSKRIVNING
Med linjär avskrivningsmetod som skriver man av lika stora belopp varje år. Precis som i exemplet ovan så delar man alltså inköpspriset med den ekonomiska livslängden. Låt säga att man köper en bil för 200 000 kr med en ekonomisk livslängd på 10 år.
Beräkning
Inköpspris: 200 000 kr
Ekonomisk livslängd: 10 år
Årlig avskrivning: 200 000/10=20 000 kr
PRODUKTIONSBEROENDE AVSKRIVNING
Är en metod där avskrivningen man gör varje år beror på produktion eller utnyttjandet av tillgången. Låt oss till närmare på ett exempel. Säg att man har köpt en maskin som ska tillverka leksaker för 1 000 000. Maskinens ekonomiska livslängd är uppskattad till 5 år. Maskinen kan tillverka 1 000 000 leksaker sammanlagt under den livslängden.
Beräkning
Inköpspris: 1 000 000 kr
Ekonomisk livslängd: 5 år
Antal produkter tillverkningsvara: 1 000 000 stycken
Avskrivning år 1: (150 000 produkter) 15% av 1 000 000 kr = 150 000 kr
Avskrivning år 2: (300 000 produkter) 30% av 1 000 000 kr = 300 000 kr
Avskrivning år 3: (200 000 produkter) 20% av 1 000 000 kr = 200 000 kr
Avskrivning år 4: (250 000 produkter) 25% av 1 000 000 kr = 250 000 kr
Avskrivning år 5: (100 000 produkter) 10% av 1 000 000 kr = 100 000 kr
DEGRESSIV AVSKRIVNING
Degressiv avskrivningsmetod är när första avskrivningen är störst och sedan så minskar avskrivningen för varje år. Detta är en mer representant demonstration av tillgångens värde då tillgångar oftast (inte fastigheter eller konst) minskar i värde desto äldre tillgången blir. En skräddare köper in en ny symaskin till företaget för 10 000 kr med en ekonomisk livslängd på 5 år.
Beräkning
Inköpspris: 10 000 kr
Ekonomisk livslängd: 5 år
Avskrivning år 1: 30% av 10 000 = 3 000 kr
Avskrivning år 2: 25% av 10 000 = 2 500 kr
Avskrivning år 3: 20% av 10 000 = 2 000 kr
Avskrivning år 4: 15% av 10 000 = 1 500 kr
Avskrivning år 5: 10% av 10 000 = 1 000 kr
PROGRESSIV AVSKRIVNING
Progressiv avskrivning är motsatts till degressiv avskrivning. Så istället för att avskrivningarna minskas så ökar de för varje år. Denna metod är passande för en tillgång med lång ekonomisk livslängd. Exempel kan vara en släpvagn som man har köpt till företaget för 50 000 kr med en ekonomisk livslängd på 5 år.
Beräkning
Inköpspris: 50 000 kr
Ekonomisk livslängd: 5 år
Avskrivning år 1: 10% av 50 000 = 5 000 kr
Avskrivning år 2: 15% av 50 000 = 7 500 kr
Avskrivning år 3: 20% av 50 000 = 10 000 kr
Avskrivning år 4: 25% av 50 000 = 12 500 kr
Avskrivning år 5: 30% av 50 000 = 15 000 kr
BOKFÖRING AVSKRIVNINGAR
När man bokför avskrivningar ska man redovisa kostnaden i resultaträkningen och tillgången ska redovisas i balansräkningen. Skulle värdet på tillgången ökat väsentligt kan man skriva upp värdet. Detsamma kan man göra om värdet har sjunkit och man kan då skriva ner värdet. Dock måste värderingen av tillgången vara tillförlitligt för att man ska kunna skriva ner eller skriva upp värdet.
SAMMANFATTNINGSVIS
Har du frågor gällande avskrivningar eller vill ha hjälp med redovisning för ditt företag är du varmt välkommen att kontakta oss på HQV Stockholm.
Trackbacks/Pingbacks